Algblomning och sommar

I måndags upptäcktes blågröna alger i Dragsfjärden. Man kan spekulera i varför blomningen i år är såhär tidig trots att det varit rätt kallt. Min egen tanke är att det regnat väldigt mycket och på så vis har mycket näringsämnen runnit ut i sjöar och hav.

Blomningen har väckt uppståndelse och kommunen har fått stå till svars för att Dragsfjärden mår dåligt.

I motsats till vad många tror har inga åtgärder som kommunen tidigare gjort ändrat. Luftningen av sjön och provtagningen fortsätter. Luftningen går ut på att syre pumpas ner i de djupaste delarna av sjön för att undvika att näringsämnen, främst fosfor, frigörs från bottensediment.

I Söderbybäcken har för 15 år sedan byggts sedimentationsbassänger. Här har arbetsgruppen för sjön Dragsfjärden varit aktiv och inlett ett sammarbete med WWF. WWF har ett Våtmarksprojekt med målsättning att minska belastning från bäckar och åar till Östersjön. Vi har dock lyckats få WWF att även intressera sig för sjön och den stora dammen skall i sommar byggas om till en våtmark. Våtmarken fungerar i regel effektivare än dammar eftersom växtlighet i våtmarken både stoppar fasta partiklar och tar upp näringsämnen.

I Västanfjärd fungerar föreningen Västanfjärds vikar som under flere år arbetat med att planera åtgärder för tillrinningen till vikarna. WWF kommer här också att delta i förverkligande av åtrgärderna. Den första är bäcken som rinner ut i Bredviken.


Vi kan alla vara med i talkot för att minska näring som hamnar vattendrag
-mitt första tips -"kissa inte i havet". En liter kiss göder i kg alger -tänk på det!

Det andra är att: -se över era avlopp -både om ni befinner er vid skärgårdshavet eller vid något annat vattendrag.

Kommunen gör sitt -bygger ut kommunalteknik (kolla och kommentera Utvecklingsplanen som just nu är till påseende i kommunkanslierna och bibliotekerna på ön) och sköter luftning i Dragsfjärden.
Aktiva förbättrar Söderbybäckens dammar samt förverkligar åtgärder i Västanfjärd.

Då alla gör sitt, istället för att skylla på någon annan, kan vi verkligen göra något för våra vattendrag!

Jag önskar er alla en skön sommar vid vattnet !!

Annalena , "Västanfjärds gamla kisitant"

Projektdjungeln...

Projektvärlden ÄR byråkratisk. Jag håller fast vid min åsikt att man först ska ha en idé och sedan försöka finna finansiering för projekt - och inte tvärtom.

Kommunstyrelsen hade möte i dag - och vi hade en gemensam beredning med Väståboland gällande våra två kommuners deltagande i det s.k KOKO -programmet ( Regionala kohesions-och konkurrenskraftsprogrammet) I Väståboland gick förslaget enhälligt igenom - men hos oss blev det ett enhälligt nej.
Jag förstår politikerna här. Vår ansökan var väldigt omfattande - vilket kanske gjorde att den verkade luddig. KOKO - pengarna är det som förut var de s.k. "Seutu" pengarna. Dessa pengar anhöll man inte från Region Åbolands sida för åren 2008-2009. (Tappat deadlinen eller liknande vill jag minnas från tidningsspalterna-då när jag ännu inte hade en aning om jag själv skulle ha med dessa saker framöver att göra...-:))
Nu anhåller vi inte om KOKO-pengarna .Men det är politikernas val. De har sagt sitt. Och vi tjänstemän får finna oss i det. Demokratin har talat.

Däremot får Remontti -Kaste -projektet påbörjas - också det gemensamt för hela Åboland. Det handlar om ett nationellt utvecklingsprogram som lyder under social-och hälsovårdsministeriet.Programmet strävar bl.a till att reformera och effektivera verksamheten inom social-och hälsovården. I Åboland handlar det bl.a om en satsning på att främja välbefinnandet hos barn, ungdomar och familjer, fortbildning för personal som arbetar med barn, ungdomar och familjer, långsammare ökning av kostnaderna för barnskyddet, specialdagvården och elevvården samt förbättrad tillgång till tvåspråkig kompetent personal.

Proeketet kommer att gå vidare till omsorgsnämnden. Detta är i tidens anda - och är ämnat att jobba för en mycket angelägen sak.

På sikt hoppas jag fortsättningsvis att vi kan ta in projekt som verkligen gagnar kommunen och dess invånare. Det handlar då om väl genomtänkta projekt.

Mina kunniga projektledare har jobbat fram en projektplan som handlar om att få en biogasanläggning till Kimitoön.Nu söker man finansieringskällor för detta. Hoppas detta lyckas!
På dethär sättet vill jag att vi jobbar med projektvärlden.

Kontrollen på projekten är stenhård. Jag har just sett mina proejktledares redovisningar - när man anhåller om pengar från de olika finansiererna. Varendaste ett kvitto dubbelgranskas - och varje gång får man redogöra och ge tilläggsförklaringar i minsta detalj. Det går mycket tid till projektadministrationen.

Vi har två sakkunniga projekthanterare - båda anställda av Väståbolands stad som vi i Kimitoön också samarbetar med och anlitar. I övriga Europa finns det konsultbyråer som hanterar projektbyråkratin. På så vis lyckas man kamma hem full pott i projektmedel.
I Finland är vi inte lika bra på detta. Vi vill alltid vara exeptionellt duktiga och göra alltidng "by the book" - varav det inte lyckas lika bra alla gånger.

Men jag hävdar att det inte någonsin ska bli ett självändamål att kamma in projektmedel-bara för pengarnas skull.Det BÖR finnas en genuin vilja och mening i att man ror iland ett projekt.

Förra veckan var några av oss från Kimitoön på Arbets-och näringsministeriets årliga nationella Skärgårdsdelegations konferens i Taipalsaari. Där träffade vi tjänstemän från andra kommuner - av vilka några hävdade att de lider av projektallergi....

Jag hoppas jag inte blir smittad..-:)

sommarhälsningar,
Utvecklingschefen
-

Biobesök

I går besökte en grupp från ön både Biolan och Biovakka. Hos Biolan ville vi särskilt bekanta oss med det nya kontoret som är under byggnad. Det är fråga om en mycket speciell byggnad i korsvirkesstil med vasstak. Det var inspirerande att se att det finns mänskor som vill pröva på trä och andra naturmaterial också i större skala och för företagsbruk.

Biovakka handlar ju om biogas. Där såg vi hur en stor anläggning fungerar och fick höra vilka alternativ det finns att göra något av den processerade massan. Det finns goda möjligheter att i stor skala förvandla massan till lätt använt gödsel. Vi hann också diskutera vad de på Biovakka gör med massan från reningsverken. Detta är ju en aktuell fråga eftersom det inte är självklart att det är en produkt som passar som gödsel i livsmedelsproduktionen.

Med tanke på biogas för Kimitoön är Biovakka en för stor enhet att jämföra med, men gav i alla fall en syn på hur lönsamheten kan beräknas och uppfattas ur olika synvinklar. Hos dem utgick man från att lönsamheten uppstår vi de portavgifter de tar för allt material de processerar.

Efter resan har vi igen lite mera underlag för att fundera hur vi kan utveckla biogasenergi för Kimitoön.

Mats